Jag håller med Skater_KC och frågar mig (och er) följande: Jag läser "något bra, och något dåligt" fast ser det underliggande i bra och dåligt och det bottnar i våra känslor och kan definieras som glädje/lycka och sorg/ledsnad och undrar då, är det egentligen så att frågan är "har allting som gör dig glad/lycklig också förmågan att göra dig ledsen/olycklig"? Och då menar jag att det är en individuell inställning som kan vara, eller är oberoende av frågan ni ställer. Man väljer att vara lycklig eller olycklig.
Jag håller med Skater_KC och frågar mig (och er) följande: Jag läser "något bra, och något dåligt" fast ser det underliggande i bra och dåligt och det bottnar i våra känslor och kan definieras som glädje/lycka och sorg/ledsnad och undrar då, är det egentligen så att frågan är "har allting som gör dig glad/lycklig också förmågan att göra dig ledsen/olycklig"? Och då menar jag att det är en individuell inställning som kan vara, eller är oberoende av frågan ni ställer. Man väljer att vara lycklig eller olycklig.
Men om man väljer om man är lycklig eller olycklig, varför är inte alla konstant lyckliga?
Med en positiv grundsyn i livet menar jag att man är tacksam över de möjligheter man fått och kunnat förvalta, samtidigt som man kan förlåta sig själv för de misstag man gjort som fått andra möjligheter att slinka en ur händerna. och man är övertygad om att det finns fler möjligheter runt hörnet och att det finns många olika "vägar" i livet som är bra...
Men tänk om det blir ansträngande att upprätthålla en sådan livssyn?
Det kanske kommer situationer då att vara positiv inte är speciellt lockande.
Jag håller med Skater_KC och frågar mig (och er) följande: Jag läser "något bra, och något dåligt" fast ser det underliggande i bra och dåligt och det bottnar i våra känslor och kan definieras som glädje/lycka och sorg/ledsnad och undrar då, är det egentligen så att frågan är "har allting som gör dig glad/lycklig också förmågan att göra dig ledsen/olycklig"? Och då menar jag att det är en individuell inställning som kan vara, eller är oberoende av frågan ni ställer. Man väljer att vara lycklig eller olycklig.
Men om man väljer om man är lycklig eller olycklig, varför är inte alla konstant lyckliga?
Spännande och bra fråga, och det är också det svåra i våra liv, den ständiga jakten på lycka/glädje. Jag menar att den finns absolut inte i konsumtion och akumelering av materiella ting så som prylar/pengar utan i hur vi behandlar andra och, oss själva. En stor förebild för mig är Dalai Lama och han har sagt följande om lycka som jag tycker passar in i vår diskussion: “If you want others to be happy, practice compassion. If you want to be happy, practice compassion.”
― Dalai Lama XIV
Så, vad säger då denna vise man om att vara lycklig?
Med en positiv grundsyn i livet menar jag att man är tacksam över de möjligheter man fått och kunnat förvalta, samtidigt som man kan förlåta sig själv för de misstag man gjort som fått andra möjligheter att slinka en ur händerna. och man är övertygad om att det finns fler möjligheter runt hörnet och att det finns många olika "vägar" i livet som är bra...
Men tänk om det blir ansträngande att upprätthålla en sådan livssyn?
Det kanske kommer situationer då att vara positiv inte är speciellt lockande.
Jag råkar vara född (tror jag) med en sån livssyn och även under perioder/ händelser som varit riktigt tunga och skitjobbiga har den hjälpt mig, inte varit en börda... en positiv grundsyn i livet innebär inte nödvändigtvis att man alltid är "positiv", det beror ju på vad livet bjuder på... men man reser sig lättare om livet delar ut smockor!