Något försenat men här kommer det.
2016 är över och jag tänkte det var dags att vi sammanfattar året lite.
Att sammanfatta något till en massa individer som alla är mellan 7 år till 40+ är en liten utmaning, även om nu inte alla kommer att läsa detta. Men jag hoppas alla kan uppskatta och förstå vad jag vill säga :)
Eftersom detta är första gången jag skriver något sånt här till er, tänkte jag först dra lite om hur jag hamnade här. Jag började spela på servern för snart exakt 1 år sedan. Efter några veckor ansökte jag att få bli moderator, för det är den typen av uppgifter jag jobbat med tidigare och det är det jag tycker är roligt och utvecklande. Jag blev godkänd ganska snabbt, och fick sen världens snabbaste genomgång av servern av Martin (Kottizen) via skype. Det var ganska omtumlande.
Jag kunde inte många kommandon och jag var ingen programmerare, och var heller ingen hardcore Minecraft-spelare. Så våren för mig var mest att lära sig verktyg, städer osv. men också lära känna ett gäng ganska misstänksamma moderatorer, som undra var i helsike jag kom ifrån. Som jag sa, det gick snabbt. Jag tror (hoppas) det klarnade efter ett tag iaf, vad min roll blev och hur jag kunde vara en resurs för servern. Men tro mig, jag fick jobba för mitt förtroende. Att sen flera gamla moderatorer slutade strax efteråt i samband med att Martin valde att kliva ner som ansvarig, gjorde situationen inte lättare heller. Det var minst sagt en ansträngd vår.
Senare i maj fick jag frågan av Martin och Markus att ta över ansvaret för servern, något jag funderade på ett bra tag. Pratade bl.a. med några av er spelare om hur de tror det skulle fungera.
Under sommaren och hösten har mycket hänt. Efter jag fick ansvaret började jag omstrukturera lite saker, i samarbete med Martin och Markus. Jag byggde upp den plattform som information, organisation och beslutsfattande ska vila på. Alltså hur jag ville saker skulle fungera och vem som gjorde vad. Vi fick bl.a. upp Biblioteket. Vi genomförde flera ändringar och nya funktioner. Saker som egentligen pågår hela tiden. Jag gjorde om lite bland moderatorerna och därtill har vi rekryterat fler moderatorer under två omgångar.
Nu senast, efter att vi hittat resurser, satte vi upp en ny byggserver (Creative) som blev uppskattad. Vi tänker att det inte slutar där utan vi har givetvis planer för “mer”.
Här är ledningen, jag Le_Hagan och Makkuusen som försöker göra en julbild på byggservern.... min rumpa kom med, tacka fotografen FearTheMoon för det.
Stora utmaningar dyker upp här och där. Farmer har varit en. Mojangs krav en annan. Motgångar har vi haft flera, som t.ex. de DDoS attacker servern utsattes för under senare delen av hösten. Vilket innebar att ingen kunna logga in och spela. Vi hoppas och ber att det inte inträffar fler gånger. Men ju större något blir blir desto mer utsatt blir man.
Minecraft-servrarna xPlay, Menoxia och STyX gick i graven. Ett tråkigt nederlag för svenska Minecraft-communityt. Kottcraft har under jullovet fått en del spelare från de här servrarna och vi hoppas vi kan vara en lika rolig plats för några. Men vi har stött på flera besvikna spelare som saknar sina servrar. Och det har varit en del sura miner i chatten.
Var är vi i dag då?
I skrivande stund är vi en av de största servrarna i Sverige, om inte den största räknat på antalet spelare online. Detta är något som snabbt kan ändras, och jag tänker inte sitta här och skryta om storlek. Det är inte grejen, inte för mig iaf. Utan jag tror mer på att man ska växa lagom fort. Det finns nackdelar med att vara stor, och det är heller inte alla spelare som trivs i en för stor server.
Oavsett storlek, det är för mig och för min staff ett otroligt ansvar att se till att vara en trevlig plats för så många av er vi kan. Vi kan inte göra alla nöjda, och kommer aldrig påstå det heller. Istället försöker vi hitta en gyllene medelväg, och försöker göra vår grej, och hoppas att det uppskattas.
Kottcraft fyllde 5 år i höstas, och har nu haft nästan 40.000 spelarkonton inloggade sen start.
Vi hade under dec-januari mellan 150-200 spelare online samtidigt. Vi har flera hundra städer, små och stora, och just nu cirkulerar det ca 430 miljoner minemynt i världen hos spelare och städer.
Jag har personligen haft ett lärorikt år. Lärt känna många nya vänner. Vissa av er (ni vet vilka ni är) har blivit en återkommande del i min vardag. Flera av er hinner jag inte lära känna. Det finns en gräns för hur mycket jag klarar hantera. Det har inget med att vara elak, bara att jag måste prioritera min tid. Jag försöker prata med alla som vill, men tyvärr räcker det inte till. Jag har arbete, egen familj och barn och andra intressen som alla delar på 24 timmar. Någonstans emellan ska man tydligen sova också.
Här, en sen natt, har xRainPowx valt att umgås lite med mig, och mina kompisar. Tyvärr tyckte mina kompisar mer om henne än mig.
Jag vill också passa på att uttrycka mitt tack för året, till mina slavar, aka moderatorer och chattvakter. Utan er kan jag inte göra detta.
Ett extra stort tack till Martin som har skapat, utvecklat och drivit denna server. En liknande server där ute finns inte. Och så vill jag också, inför er alla, säga särskilt tack till Makkuusen. Utan våra timmar i teamspeak vet jag inte hur vi hade rott iland detta. Makkuusen har varit den som under året på ett delikat sätt hållit mig på banan och vågat ifrågasätta när jag haft för konstiga idéer och stöttat mig de gånger jag hade en bra idé.
Sist men inte minst, det största tacket till er kottar! Utan er finns det bara en tom värld med massa funktioner. Utan er finns det inga hus, varken skyskrapor, katedraler eller dirt-hus. Det finns en fin gemenskap bland många här, och det märks att Kottcraft är lite speciell. Det finns nog ingen som har en så livlig chatt som Kottcraft. På gott och ont, får jag väl säga. *host*
Det ni ser på bilden ovan, förutom jag och Pepz, är 20 andra spelare där vi, i en tre-block djup grop hade serverns första och mysigaste grop-dropp ever, som hölls nyårsnatten. Gropen är minnesmärkt med en beacon vid spawn.
Jag önskar alla (inklusive bannlysta) en god fortsättning. Ta hand om er, och prioritera skolan även om ni inte begriper vad ni gör där ibland. Jag har varit där också, jag vet hur det känns. Antingen får ni kämpa nu, eller kämpa sen. Bit ihop, det ordnar sig!
Nu kör vi på med ett nytt år!
Vi ses ni vet var….
/Kimster
